Synpunkter på Samrådshandling 2006-06-29

Översiktsplan Trelleborg 2006 (ÖP 06)

Äntligen finns det ett förslag till översiktsplan

Enligt Plan- och bygglagen skall kommunfullmäktige minst en gång under mandattiden ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Senast detta skedde var i slutet av förra mandatperioden. Vi har därför vid upprepade tillfällen, i tidigare remissvar, påtalat behovet av en uppdatering. Detta har vi gjort, inte bara för att kommunen ska leva upp till lagkraven, utan framförallt för att en aktuell översiktsplan är ett väsentligt planeringsdokument där övergripande frågor behandlas. Utarbetandet av en översiktsplan fyller också en viktig demokratisk funktion, ställningstaganden i viktiga planfrågor blir föremål för en diskussion och det blir möjligt för den politiska oppositionen att få insyn i den moderata/socialdemokratiska planeringen. Eftersom våra synpunkter ignorerades såg vi oss slutligen tvingade att i en motion kräva en uppdatering av översiktsplanen Motionen har nu slutligen fått till effekt att ett material har tagits fram. Det är positivt även om det kommer sent och även om det är bristfälligt. Det är i varje fall bra att den demokratiska processen nu är igång.

Förhållandet till översiktsplan 2002

I förordet till förslaget anges att "Översiktsplan 2002 är ett grundläggande dokument som blir ett komplement till denna Översiktsplan 2006 som är av mer idémässig karaktär för kommunens fysiska utveckling". Vi uppfattar detta som att båda Översiktsplanerna kommer att vara giltiga. De reservationer vi hade i samband med ÖP 02 kvarstår därför i stora delar.

Vid kommunfullmäktiges behandling 2002-06-17 hade vi sju ändringsyrkanden till förslaget till ÖP 02, vilka samtliga blev nerröstade. Vi ville att den ambition som uttrycktes angående överföring av transporter med bil till andra trafikslag skulle följas upp med lokalt anpassade miljömål, denna fråga behandlas särskilt nedan. Vi ville också att det av texten skulle framgå att vägutbyggnader ska miljöprövas ställt i relation till utbyggnad av järnvägens infrastruktur. Denna synpunkt kvarstår. Vi hade invändningar mot utformningen av den planerade ringvägen till vilket vi återkommer nedan.

Vi ville att de skrivningar som fanns angående externhandelsetableringar skulle vara konsekventa, d v s att samma krav skulle finnas på de olika ställen där externhandel behandlades. Tyvärr hade vi rätt när vi såg en risk att översiktsplanens riktlinjer annars inte skulle följas. Vi ville att den skrivning som finns på sidan 76 i ÖP 02 skulle vara den som angavs även i andra delar av översiktsplanen där frågan behandlades, d v s "Kommunen kommer inte att tillåta externa detaljhandelsetableringar med mindre än att utredningar visar att centrumhandelns förutsättningar inte försvåras".

Vi ville att en centralt belägen Pågatågsstation skulle finnas med i planerna, se nedan. Vi ville också, med två olika yrkanden, skapa lättnader i de restriktioner ÖP 02 anger angående vindkraftsutbyggnader. Även denna synpunkt kvarstår.

Miljömål

Som nämnts ovan efterlyste vi när ÖP 02 behandlades att lokala miljömål skulle vara en hjälp för att följa upp effekterna av planeringen. Samma år lämnade vi i en motion om en handlingsplan för Agenda 21. Som svar på motionen utlovades att miljömål skulle arbetas fram under 2003 och 2004. Fortfarande ser vi inget resultat av detta arbete. Det är en stor brist, det vore annars naturligt att uppfyllandet av lokala miljömål skulle vara en utgångspunkt för den övergripande planeringen. Arbetet med lokala miljömål borde påskyndas så att dessa kan komma in i ÖP 06. Eftersom detta arbete har pågått i tre år borde det finnas ett bra material.

Ambitionen i miljöarbetet måste också vara högre än att bara klara miljökvalitetsnormerna så som anges på sidan 39. Det är därtill nödvändigt att planera så att utsläpp och annan miljöbelastning minskar.

I konsekvensanalysen anges att eftersom en del av utbyggnaden sker i centrala lägen kommer personbilstrafiken och därmed luftföroreningarna att minska. Eftersom den totala befolkningen i Trelleborg förväntas öka kraftigt och utbyggnad kommer att ske även utanför centrum måste detta vara en felaktig slutsats. Andelen bilister skulle möjligen kunna minska om andelen boende i centrum ökar, men knappast antalet bilister. Om privatbilismen skulle minska, vilket vore önskvärt, är det ologiskt att på sidan 27 planera in 1250 nya centralt placerade parkeringar.

På sidan 40 anges under rubriken "Fortsatt arbete" att en miljökonsekvensutredning redovisas i separat bilaga till denna rapport. Det är möjligt att det menas att en sådan utredning kommer att redovisas, den finns i varje fall inte med i det material som nu finns presenterat.

E6:ans flytt skulle kunna vara positiv – men nackdelarna måste arbetas bort

 Förslaget att flytta E6:an skulle kunna vara positivt. Det skulle kunna ge möjlighet att bättre utveckla Albäcksområdet samt förutsättningar för en bättre tillgänglighet till havet. Tyvärr tas inte dessa möjligheter tillvara fullt ut. Det har tidigare funnits planer utan väg genom Albäck och längs havet på väster. Tyvärr innebär det nuvarande förslaget att denna väg, d v s nuvarande E6:ans vägsträckning finns kvar.

Det är positivt att E6:ans infart har flyttats västerut, bort från Bäckaskolan och Fågelbäcksskolan. Avståndet till skolorna måste vara betryggande med tanke på genomgående lastbilstrafik samt så stort att miljön vid skolorna inte försämras. En miljökonsekvensberäkning får ligga till grund för vad detta innebär, men troligen måste vägen flyttas längre västerut än vad som framgår av planskisserna.

I tidigare fördjupade översiktsplaner har E6:ans infart beskrivits som en vacker trädplanterad stadsboulevard. I föreliggande förslag står att Västra Ringvägen eller en ny vägsträcka väster om denna byggs om till en trefilig väg. Trafikprognosen på sidan 23 pekar inte mot att det skulle finnas behov av en breddning av vägen.

En kritisk fråga är trafikbelastningen på Hedvägen. Vi noterar med tillfredsställelse att planförslaget anger att trafiken på Hedvägen inte kommer att tillåtas att öka samt att åtgärder för att motverka en sådan ökning kan komma att erfordras. Alternativet med E6:an norr om Maglarp ger, i utbyggnadsetapp 1, en kraftig trafikökning på Hedvägen enligt trafikprognosen på sidan 23. Det skulle därför vara intressant att få beskrivet vilka motverkande åtgärder som planeras.

På sidan 18 beskrivs de båda vägalternativen med E6:an i nuvarande sträckning eller norr om Maglarp. Det är dock svårt att ta dessa jämförelser på allvar när alternativet med nuvarande sträckning beskrivs som att all trädplantering stryks, att tre hamburgerkedjor etablerar sig på västra stranden samt att Truck Center och volymhandel etableras i delar av Albäcksområdet. Det är viktigt att det görs en jämförelse, men den bör göras neutralt och förutsättningslöst så att resultatet blir mer seriöst.

På sidan 22 och 23 finns en skissartad trafikanalys. Det vore värdefullt att få en belysning av hur trafiken påverkas i de olika stationsalternativen och för olika scenarier för trafikutvecklig och logistik via hamnen.

Ringväg

Behovet av en Ringväg är till stor del beroende av hur transportlogistiken i hamnen utformas. Det finns en långsiktig vision för hamnen där trafiken till färjorna matas österifrån. Vi har ingen insyn i hur realistiska dessa planer är och huruvida det är sannolikt att de blir genomförda inom överskådlig tid. I materialet står det på sidan 22 att trafiken till hamnen kommer att ledas in från väster under överskådlig tid, medan det på sidan 6 anges att några år efter 2007 (då den första etappen är klar) kommer all trafik till hamnområdet att matas österifrån. Det är av avgörande betydelse att veta vilka förutsättningar som gäller. För att det skall vara meningsfullt att leda trafiken till och från färjorna runt Trelleborgs tätort krävs att detta överensstämmer med anslutningen till färjorna.

Vi anser också att E6:an ska bli klar innan ringleden mellan E6 och väg 108 börjar byggas. Detta för att etablera E6:an som huvudalternativ för tunga transporter och inte stimulera ökad trafik på väg 108.

Pågatågsstation

I förslaget till översiktsplan förordas stationsalternativ Centralstationen med hänsyn till folkopinionen. Vi ser positivt på att detta förslag, jämfört med tidigare, helt har ändrat inriktning. Vi vill dessutom ha ett tåguppehåll i de östra delarna av staden – för att stärka öster och för att få en koppling till byarna längs kusten. Det är också viktigt att det finns möjligheter att låta trafiken växa. Kollektivtrafikresandet har haft en kraftig ökning varje år under flera decennier. Det måste därför finnas utrymme för en förtätad trafik jämfört med de planer Banverket hittills har presenterat.

En blandad bebyggelse

Idéerna om ett nytt Öster är välkomna även om vi inte delar planförslagets åsikt att Trelleborg har en bra blandning av hustyper för olika upplåtelseformer med undantag för Fagerängen. Det är lika viktigt att få en blandad bebyggelse i de västra stadsdelarna där villabebyggelsen har varit allenarådande. Med den utbyggnad som har varit och som är på gång riskerar Trelleborg alltmer att bli en uppdelad stad med växande klyftor och ökad segregation. Vi har tidigare, utan gehör, påpekat att den tillkommande bebyggelse som planeras bör värderas efter dess möjligheter att bryta detta mönster. Tankarna om ett nytt Öster är ett litet bidrag till att få en balans i kommunen. Vi menar också att det är nödvändigt med olika upplåtelseformer i boendet, där även exempelvis småhus skulle kunna upplåtas med hyresrätt. Vi vill också att det tas fram en bostadsförsörjningsplan.

På sidan 20 finns ett antagande om ett årligt behov av 250 bostäder fördelat på 25 % lägenheter och 75 % småhus. Det borde motiveras varför man har valt just detta antagande och inte något annat eftersom detta antagande sedan ligger till grund för hur planeringen utformas.

Centrum

På sidan 27 föreslås att det på Centralskolans tomt ska byggas ett P-hus. Detta är inte acceptabelt, tvärtom borde miljön vid skolan förbättras. En fråga i sammanhanget är hur ett sådant förslag överensstämmer med FN:s barnkonvention. Det verkar också ologiskt att lägga ett P-hus intill en gårdsgata där väl tanken är att begränsa trafiken till ett minimum.

Vi ser positivt på att centrum förtätas och att det i första hand sker med flerfamiljshus.

Cykelvägar

I planförslaget sägs att nuvarande gång- och cykelvägnät ska anslutas till nya GC-vägar och kopplas samman med småvägarna på Söderslätt. Vi anser inte att det är tillräckligt för att skapa en bra och säker trafikmiljö. Vi tror exempelvis inte att nuvarande väg till Skegrie duger som cykelväg bara för att den får benämningen "upplevelse- och cykelväg". Det finns också behov av cykelväg från Trelleborg till Anderslöv och Skåre samt längs väg 101.

Mats Sjölin

Vänsterpartiet Trelleborg

Godmorgon Sten Björk!

När jag läste din insändare i TA 24/8 undrade jag var du har varit de senaste åren. Du skriver att det inte är en allians mellan S och M och att det aldrig har varit det!

Minns du inte de näpna bilderna när Egil Ahl och Lars-Arne Christensson gemensamt jublade över att de hade funnit varandra? Egil Ahl sa att M hade närmat sig S och nu var det parti som stod dem närmast. Christensson sa att de kunde regera ihop i 8 eller kanske 12 år, att alltså samgåendet inte äventyrades av framtida valresultat. Såg du inte annonsen från S där man prisade samarbetet? Läser du inte protokoll från fullmäktige där du bl a kan se att det finns två kommunalråd (och inte ett kommunalråd och ett oppositionsråd)? Har du inte märkt att S och M har delat på ordförandeposterna i nämnderna och att du har en moderat stand-in/viceordförande i din egen nämnd?

Det är möjligt att du nu i valrörelsen ser den nuvarande och i högsta grad pågående alliansen mellan M och S i Trelleborg som en belastning, men den försvinner inte bara för att du blundar, den måste röstas bort.

Mats Sjölin Vänsterpartiet Trelleborg  

Skånska Dagbladet ställer i en enkät nedanstående fyra frågor till de politiska partierna. Vänsterpartiets svar ser du också här nedan.

1) Fungerar Spjutspetsskolan bra i dag?

Ambitionen med spjutspetsskolan är bra, skolan behöver utvecklas, men samtidigt måste dialogen förbättras, här har det uppenbarligen brustit. Arbetssituationen måste ses över, ambitioner och resurser måste gå hand i hand. Vi vill att utvecklingen av skolan byggs underifrån där kunskap och kreativitet tas tillvara. Slå ihop de två skolförvaltningarna och använd mer resurser ute i verksamheten.

2) Varför behövs friskolor i Trelleborg? Varför inte?

Vi vill att skolorna blir friare genom att besluten förs ut i organisationen. Minska centralstyrningen, låt varje skola få möjlighet att växa – i kommunal regi. Misstro inte personalens möjligheter att skapa en skola där alla elever, inte minst de med särskilda behov, får möjlighet att utvecklas! Däremot är vi negativa till att privata vinstintressen/friskolor etablerar sig och ökar klyftorna.

3) Hur kan kommunen få ett bättre företagsklimat?

All typ av infrastruktur är en viktig förutsättning, transportförutsättningar via järnväg, hamn och vägar där vi vill att miljöperspektivet får en större tyngd, men också mjukare faktorer såsom satsningar inom skola, kultur eller fritid. En attraktiv kommun lockar arbetskraft och företag. En god service till företagen med tydlighet, långsiktighet och kundorientering i fokus är viktig.

4) Hur bör äldrevården bedrivas i framtiden?

Vi vill öka möjligheterna att kunna bo kvar hemma genom att anpassa hemtjänsten så att den mer utformas efter de äldres individuella behov och önskemål. Vi tror att inriktningen i högre grad bör vara att skapa trygghet och en social stimulans.

Etiska regler för hur Trelleborgs kommun skall placera sitt kapital

Motionen lämnades in i mars 1999 och blev behandlad i kommunfullmäktige i november 1999 samt i februari 2000. Bakgrunden till motionen var att kommunen i det här läget hade gott om likvida medel och därmed möjlighet att binda 100 mkr i en långsiktig placering. Yrkandet i motionen var att placering av kapital ej medges i företag, som har produktion eller försäljning av pornografiskt material, krigsmaterial, tobaks- eller alkoholvaror samt att placeringar prioriteras i företag, som har en miljöpolicy och som försöker reducera sin negativa miljöpåverkan.

Kommunstyrelsens majoritet beslutade först att det skulle vara tillåtet att placera medel i företag som högst till 50 % bedrev produktion eller försäljning av pornografiskt material, krigsmaterial eller tobaks- eller alkoholvaror. Vid kommunfullmäktiges sammanträde i november 1999 lyckades vi återremittera ärendet så att beslutet blev enligt intentionerna i vår motion. Detta trots att en av de borgerliga gruppledarna menade att "huvudsaken är väl att vi tjänar pengar".

I efterhand, och nästan omedelbart efter det att placeringen hade gjorts, visade det sig att kommunens likviditet inte alls var så bra som det hade påståtts. Något år därefter fick kommunen också börja låna pengar. Det innebär att vi nu lånar pengar samtidigt som vi spekulerar på börsen i form av en större aktieplacering. Vi har protesterat mot detta, vi anser det principiellt felaktigt att låna pengar till aktiespekulationer, men vi har inte fått gehör för detta.

Förenta Nationernas barnkonvention i Trelleborgs kommun

Motionen lämnades in i januari 2000 och blev behandlad i kommunfullmäktige i mars 2001. Yrkandet i motionen var att varje förvaltning inom Trelleborgs kommun skall utse en person som speciellt ansvarar för att barn och ungdomsperspektivet finns med i den kommande verksamheten, att de beslut som skall fattas skall ha en värdering av dess konsekvenser för hur det påverkar barn och ungdomar inom Trelleborgs kommun, att barn och ungdomars egen syn i största möjliga mån skall efterfrågas vid samhällsplaneringen i Trelleborgs kommun, att ett s k "barnbokslut" skall bifogas till kommunens bokslut för det aktuella året, belysande de beslut som påverkar barns levnadsvillkor, att ett reglemente som klargör hur man skall gå tillväga med barnbokslutsprocessen skall utarbetas och godkännas, samt att ett forum skall bildas i vilket barn och ungdomar kan beredas möjlighet till att föra fram sina åsikter, göra sina stämmor hörda och kunna påverka beslut och delta i samhällets utveckling i Trelleborgs kommun.

Beslutet i kommunfullmäktige blev i enlighet med motionen. Vi lyckades alltså få kommunen att helt ansluta sig till det arbetssätt som vi föreslog och som utgick från FN:s barnkonvention.

Biltrafikfri dag i Trelleborg

Motionen lämnades in i september 2000 och blev behandlad i december 2000. Yrkandet i motionen var att Trelleborgs kommun till kommande år skulle vara med i den biltrafikfria dagen, "I staden utan min bil". Ett enigt kommunfullmäktige beslöt att bifalla motionen och från år 2001 har Trelleborgs kommun varje år varit med i arrangemanget. Dock har det varit en diskussion angående utformningen, där framförallt handlarna i centrum har bedrivit lobbyverksamhet. Arrangemangen har därför varit inriktade på frivillighet. Med olika teman för de olika åren har t ex cyklister, pendlare, barn och fritidsresenärer satts i fokus och fått någon form av uppmuntran. Det har varit underhållning och information i Stadsparken på temat bilfrihet.

Den enkät och utvärdering som har gjorts visar att det finns en mycket stor uppskattning bland trelleborgarna och att de mycket tydligt svarar att de vill begränsa biltrafiken i innerstan till förmån för en bättre miljö.

Genomförandeplan för Pågatågstrafiken

Motionen lämnades in i november 1998 och blev behandlad i kommunfullmäktige redan i mars 1999. Yrkandet i motionen var att kommunen skulle arbeta fram en "Genomförandeplan" som visar hur Pågatågstrafik till Malmö ska kunna förverkligas. Bakgrunden var att Trelleborgs kommun länge hade haft en negativ inställning till Pågatågstrafik. Komunfullmäktiges beslut blev att uppdra åt kommunstyrelsen att i motionens anda ta upp diskussioner med Skånetrafiken angående framtida spårbunden kollektivtrafik mellan Trelleborg och Malmö. Vi ville att dessa diskussioner skulle ske snarast samt att det i diskussionerna även skulle finnas med ett alternativ med en Pågatågsstation intill väg 9 och Fagerängen som komplement till en centralt belägen station. Vi blev nerröstade, liksom vi senare blev nerröstade då vi ville att en Pågatågsstation skulle finnas med i översiktsplanen 2002.

Kommunens passivitet har fortsatt även senare, så kan man t ex läsa i samrådsprotokollen från hösten 2004 hur Trelleborgs kommun uteblir från mötena. Det skrivs t o m in en uppmaning i protokollet att Trelleborgs kommun uppmanas att närvara på mötena! Skånetrafiken har också uppmärksammat kommunens passivitet och i annat sammanhang ifrågasatt om kommunen verkligen är intresserad av Pågatågstrafik. Vår motion, tillsammans med en interpellation på samma tema, samt övrigt opinionsarbete i frågan har nog till slut dock inneburit att kommunledningen känner att den inte kan gå emot detta. Nu gäller det bara att få en bra trafiklösning med en centralt belägen station (Trelleborg C) samt en tillräckligt tät trafik så att Pågatågstrafik blir en förbättring jämfört med dagens busstrafik.

Bygg ett kulturföreningshus

Motionen lämnades in i november 1998 och blev behandlad i kommunfullmäktige i december 1999. Yrkandet var att kommunen skulle bygga ett kulturföreningshus alternativt inrätta det i en redan befintlig byggnad såsom exempelvis gamla kvarnen på Hamngatan. Ett år efter motionen blev lagd invigdes "Gasverket" som till stor del uppfyllde det som efterfrågades i motionen, månaden efter behandlades motionen i kommunfullmäktige. Motionen ansågs besvarad genom tillkomsten av "Ungdomens Hus under det nya namnet Gasverket". Det är ett ganska vanligt förfaringssätt när det gäller motioner, att genomföra förslaget först och sedan hänvisa till att det som föreslås i motionen redan är genomfört.

Öka demokratin i kommunen

Motionen lämnades in i november 1998 och blev behandlad i kommunfullmäktige i mars 2000. Yrkandet i motionen var att en utredning tillsätts som skall komma med förslag på hur demokratin i kommunen skall kunna förbättras och hur medborgarnas inflytande och delaktighet skall kunna stärkas. Till utredningen bör intresseorganisationer och enskilda kommuninvånare beredas tillfälle att lämna synpunkter.

Kommunfullmäktiges beslut blev: "att förklara motionen tillgodosedd med hänvisning bl a till försöksverksamheten med verksamhetsråd och en utvärdering av dessa, till pågående intensiva arbete inom de kommunala förvaltningarna med utvecklingen av IT-tekniken och utnyttjandet av denna för att öka demokratin samt också till översynen av förvaltningsorganisationen som har som ett av sina syften att se över såväl frågor ur demokratiperspektivet som att medborgarinflytandet vidareutvecklas och fördjupas. Vid det fortsatta arbetet kommer också att övervägas och beaktas om det finns behov av en utredning med den sammansättning, som föreslås i motionen."

Vid det tillfället nöjde vi oss med detta beslut, men vi återkom senare med en ny motion angående demokrati.

Arbetsstimulerande åtgärder 1999-2001

Motionen lämnades in i december 1998 men blev inte behandlad i kommunfullmäktige förrän i maj 2002. Motionen innehöll förslag på arbetsstimulerande åtgärder och ett förslag om ett samarbete mellan kommunen, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknads-institutet, Arbetsförmedlingsnämnden m fl kring detta.

Eftersom motionen blev behandlad först efter 3½ år så blev svaret en beskrivning av vad som hade gjort under den tiden, framförallt inom arbets- och försörjningsenheten.

Behåll medborgarförslagen – öka insynen och demokratin!

Ulf Bingsgård (m) tar i TA 4/8 upp frågan om närdemokrati. Bakgrund är också Heribert Kaltenbrunners förslag att avskaffa medborgarförslagen.

Jag delar Bingsgårds uppfattning att medborgarförslagen bör finnas kvar, vilket inte bara beror på att det var vi i vänsterpartiet som föreslog att det skulle införas. Medborgarförslagen har använts flitigt, på så sätt har ett antal bra förslag kommit fram. Om förslagsmöjligheten skulle tas bort eftersom de sällan vinner fullmäktiges gehör, så ligger nog snarare motionsmöjligheten för fullmäktiges ledamöter illa till. Jag tror att majoriteten läser medborgarförslagen mer förutsättningslöst, och om inte annat så får de ju en betydligt snabbare behandling.

Jag delar också Bingsgårds uppfattning att närdemokratin borde utvecklas ytterligare. Vi har sedan tidigare föreslagit att nämndsmötena borde vara öppna, vi anser också att bolagen borde öppnas upp för insyn. Detta senare förutsätter ju dock att bolagen blir kvar i kommunal regi. För var finns demokratin, offentligheten, insynen i det som har privatiserats?

Kommunpolitiskt handlingsprogram för Vänsterpartiet Trelleborg 2006 – 2010

Vänsterpartiet Trelleborg är ett litet parti. Men vi har ett stort uppdrag.

Demokrati

En levande demokrati behöver aktiva människor som vågar säga sin mening. Vänsterpartiet utgår från att alla människor vill och kan vara med och påverka sitt eget liv och samhällsutvecklingen i stort. Vi vill utveckla vår gemensamma välfärd efter solidaritetens principer.

Trelleborg är en kommun som rymmer både stad och landsbygd. Trelleborgarnas behov ska styra kommunens insatser och fördelning av medel. Skola, vård och omsorg är till för oss alla på lika villkor. De ska drivas öppet för demokratisk insyn och kontroll samt utan vinstintressen.

Arbetslöshet, ökande klassklyftor och segregation medför och förstärker ett politiskt utanförskap. Kampen mot arbetslöshet, segregation, diskriminering, kvinnors underordning och sociala orättvisor är avgörande för demokratins överlevnad.

Vänsterpartiet vill utveckla medborgar- och brukarinflytandet. Trelleborgarnas engagemang som medborgare, brukare och anställda ska tas tillvara i den kommunala verksamheten. Kommunens arbetsplatser ska präglas av tolerans. Vi slår vakt om offentlighetsprincip och meddelarfrihet, vi uppmuntrar kritisk granskning och stimulerar till bred debatt. Sammanträden i kommunens styrelser och nämnder ska självfallet vara öppna för allmänheten.

En majoritet av kommunens anställda är kvinnor, många med låg lön och små möjligheter till inflytande på arbetstider och verksamhet. De traditionella manliga maktstrukturerna måste brytas ner för att vi ska kunna göra kommunen till en mer jämlik och jämställd arbetsgivare.

Tydliga beslutsvägar med klara, realistiska och uppföljningsbara mål i den kommunala organisationen är en förutsättning för att trelleborgarna ska kunna tolka och påverka de politiska besluten. Lika självklart som det är att beskriva ekonomiska konsekvenser inför ett beslut ska det vara att belysa konsekvenserna för jämställdheten. Jämlikhet innebär att alla trelleborgare får den service man behöver oavsett inkomst, kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder.

Folkhälsa

Folkhälsoarbete är i hög grad en kommunal angelägenhet och i detta ingår att verka för att alla trelleborgare har bra bostäder till rimliga kostnader samt att alla trelleborgare får äta sig mätta, har möjlighet till vila och rekreation och tillgång till kultur och fritidsaktiviteter.

Kommunen bör prioritera utsatta grupper som äldre, funktionshindrade, psykiskt och kroniskt sjuka samt barn och ungdom. De som har störst behov är de som har svårt att hävda sig och föra sin egen talan.

Sjukvård

Sjukvården ska vara demokratiskt styrd och offentligt finansierad. Det möjliggör hög kvalitet och likvärdig vård efter behov.

Närsjukvården är grunden för all hälso- och sjukvård. Där ingår både kommunens hälso- och sjukvård, primärvården, mödra- och barnhälsovården, skolhälsovården och psykiatrin. Samverkan mellan sjukvårdens huvudmän, skolan, socialtjänsten och äldreomsorgen är nödvändig för att människornas behov av vård ska garanteras. Vare sig anhöriga eller patienter ska behöva uppleva att den vård de får försenas eller försvåras för att ansvaret övergår från region till kommun.

I Trelleborg ska lasarettets utveckling som närsjukhus fortsätta. Med de nya moderna lokalerna och medicinakut dygnet runt samt ett bra samarbete med UMAS får vi en trygg, säker och tillgänglig sjukhusvård i Trelleborg.

Äldre och funktionshindrade

Samhället ska utformas så att fysiska och psykiska handikapp inte hindrar någon från att delta i olika samhälleliga aktiviteter. Både äldre och funktionshindrade ska ses som resurser i samhället och deras livserfarenhet och kunskap ska tas tillvara i samhällsbyggandet.

Äldreomsorg

Pensionärernas egen förmåga att hålla sig friska, organisera sin vardag och delta i samhällslivet ska stimuleras och underlättas. Detta kan göras med förebyggande hälso- och friskvård, genom information och stöd till föreningslivet och uppsökande verksamhet.

Boendet är en central fråga. Ansträngningarna för att äldre ska bo kvar hemma är både ett uttryck för de äldres egna önskemål och ett uttryck för samhällets anpassning till minskade ekonomiska resurser.

Trelleborg behöver fler seniorbostäder och andra alternativ till dagens särskilda boenden. Ensamhet och isolering är ett problem och vänsterpartiet arbetar för att äldre som vill flytta till någon typ av gemensamt boende ska få göra det.

Vänsterpartiet vill ha en äldreomsorg som utgår från de äldres specifika behov och som respekterar vars och ens egenart. Det ska finnas tillräckligt med hemtjänst och särskilda boenden för olika grupper, till exempel demenssjuka. Vården ska präglas av respekt för människors behov av självbestämmande och integritet. Det krävs också att personalen har en god arbetsmiljö och tid så att de kan ge den vård som behövs. De anhöriga måste visas respekt och hänsyn tas till deras behov. De som vårdar någon närstående i hemmet ska ha möjligheter till stöd, regelbunden avlastning och sakkunnig information.

Tillgång till läkare, sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal i tillräcklig omfattning ska garanteras. Vi vill ha en helhetssyn på vården, vilket förutsätter att alla länkar i vårdkedjan samarbetar och vårdpersonalen måste vara flexibel och ha hög kompetens för att kunna tillgodose skiftande behov. Alla anställda inom vård och omsorg behöver därför en ordentlig grundutbildning, kontinuerlig fortbildning samt tillgång till handledning.

Stöd till funktionshindrade

Alla kommuninvånare ska ha den service, vård och omsorg de behöver. De som har psykiska eller fysiska funktionshinder ska vara med i samhällsgemenskapen på samma villkor som andra. Tillgång till samhällslivet och självbestämmanderätt över den personliga livssfären ska garanteras. Kommunen har ett stort ansvar att realisera den lagstiftning som garanterar rätten till delaktighet – Lagen om stöd och service till svårt funktionshindrade och Lagen om personlig assistent.

Byggandet av särskilda boenden för funktionshindrade måste följas upp och planera så att de motsvarar behoven. Vänsterpartiet arbetar också för att öka resurserna så att de funktionshindrades behov av aktivitet, gemenskap och mötesplatser ska tillgodoses.

Rätten till arbete

För Vänsterpartiet är rätten till arbete central. För oss är inte en arbetslöshet på 4 % att betrakta som full sysselsättning, alla ska vara med och kunna utföra sin del för att utveckla den gemensamma välfärden. De negativa effekterna av utanförskap genom arbetslöshet är stor och betydande och har redan marginaliserat stora grupper.

Det huvudsakliga politiska arbetet för rätten till arbete görs på nationell nivå men naturligtvis har det stor betydelse på vilket sätt arbetet sker lokalt, på kommunal nivå.

Vänsterpartiets centrala målsättning är att under mandatperioden avsätta resurser för 200 000 offentliga jobb. För Trelleborgs del skulle det innebära runt 800 jobb i offentlig verksamhet där vår uppgift blir att bevaka frågan så att Trelleborg får och tar sin del av denna satsning på offentliga jobb.

Vi kommer att fortsätta arbetet mot privatiseringar av offentlig verksamhet. Detta har hittills inte varit något stort problem men kan mycket väl få aktualitet.

Vänsterpartiet är positiva till att företag etablerar sig i Trelleborg, vår ambition är att vi fortsatt ska ha en hög andel arbetstillfällen i kommunen. Det betyder inte att vi bejakar allt företagande. Handlar det om miljöfarlig verksamhet, utrymmeskrävande verksamhet med få arbetstillfällen eller företag med dålig arbetsmiljö och personalpolitik kommer vi att ifrågasätta och ställa krav på en sådan etablering.

Kommunen som arbetsgivare

Trelleborgs kommun är generellt en bra arbetsgivare men vi vill arbeta för att kommunen blir en "spjutspetsarbetsgivare". Detta kan ske genom ett antal förbättringar.

Jämställdhet: Det tog tid innan Trelleborgs kommun fick en jämställdhetsplan. Vi kommer att arbeta för att jämställdhetsplanen följs, att den årligen revideras och att aktiva åtgärder görs som främjar jämställdheten.

Arbetstidsförkortning: Vänsterpartiet har länge drivit kravet på sex timmars arbetsdag. Kravet är i hög grad relevant men är inte möjligt att genomföra på kommunal nivå då en stor del av besparingarna tjänas in på andra ställen, främst staten. Vi vill dock arbeta för att en förkortning sker för anställda i kommunen som genom arbetets fysiska eller psykiska tyngd är i behov av kortare arbetsdag.

Heltidstjänster: Vänsterpartiet vill att alla tjänster i Trelleborgs kommun ska vara heltidstjänster. För den som av någon anledning tillfälligt eller under längre tid vill arbeta kortare tid ska rätten till detta finnas.

Anonyma ansökningar: Alla ansökningar till tjänster inom kommunen ska vara avidentifierade. Vi menar att det är utbildning och meriter som ska avgöra vem som ska anställas och inte kön eller etnicitet.

Ökad andel chefer med utländsk bakgrund: Vänsterpartiet vill arbeta för att andelen chefer inom Trelleborgs kommun med utländsk bakgrund ska avspegla befolkningsfördelningen i kommunen.

Bekämpa sjukfrånvaron: Vi vill ha åtgärder för en halvering av sjukfrånvaron till 4 % bland kommunens anställda under mandatperioden.

Ta lärdom av spjutspetsskolan: De negativa effekter som visats vid införandet av spjutspetsskolan och spjutspetsgymnasiet måste kommunen ta lärdom av. Vänsterpartiet vill att det vid större omorganisationer, under en lämplig övergångstid, tillförs motsvarande personalresurser som omorganisationen till en början ger i merarbete.

Trafik

Bilismen har många positiva värden. Den innebär en flexibilitet och en frihet som kollektivtrafiken aldrig kan konkurrera med. Samtidigt för bilismen med sig påfrestningar på miljö och samhälle vilka måste begränsas. En ohämmad privatbilism skulle innebära mycket negativa konsekvenser, inte minst för miljön. Privatbilismen skall dock inte begränsas genom förbud, utan genom att det skapas attraktiva alternativ.

Kollektivtrafiken har en central roll, dels när det gäller miljön, dels när det gäller möjligheten att ta del av service, kultur, rekreation m m för icke-bilinnehavare. I dagsläget är det betydligt fler kvinnor än män som nyttjar kollektivtrafiken. En utbyggd och väl fungerande kollektivtrafik är därför också en jämställdhetsfråga.

Vi vill ha Pågatågstrafik till Malmö. Spår finns redan. Resenärer finns också redan nu, titta bara på de fullastade bussturer som går till Malmö, titta på de bilar, där ensamma bilister väljer, eller tvingas välja, köer, trängsel och en förpestad miljö. Pågatågstrafiken är ett snabbare, bekvämare och mer miljövänligt alternativ som kommer att innebära att fler människor reser kollektivt. Vi vill att Pågatågen skall ha Trelleborgs central som sin station och dessutom stanna på öster i närheten av Fagerängen. Med busstrafik till dessa stationer, kan hela tätorten få nytta av Pågatågen. Med busstrafik till Östra Grevie ansluts Anderslöv och Alstad. Samtidigt förutsätter detta att trafiken utformas attraktivt. Det som hittills har presenterats har inte varit acceptabelt med en alltför gles trafik.

Busstrafiken behöver förbättras i kommunen och kollektivtrafiken måste in tidigare i planeringsprocesserna. Det måste bli lättare att ta sig till kommunhuvudorten från bl a Anderslöv, Skegrie och Klagstorp. Trafikförsörjningen till Stavstensudde och Skåre måste utformas på ett bättre sätt. Vi vill ha en hållplats i Skegrie för buss 146. Även med Pågatågstrafik kommer en viss busservice på linjen mot Vellinge och Malmö att behövas. Vi vill att stadsbussarna drivs med biogas och vi vill att busshållplatserna görs tillgängliga för handikappade.

Den ökade bilismen har gjort att cyklarna har trängts undan. Det är viktigt att det skapas bra cykelmöjligheter längs hela väg 101 samt dessutom från Trelleborg till Skegrie och till Skåre.

Trafikmiljön i Anderslöv och Smygehamn är idag inte acceptabel. Tät och tung trafik leds rakt genom samhällena och skapar en otrygg miljö. Här behövs trafiksäkerhetshöjande åtgärder.

Olika förslag har presenterats för den utbyggda E6:ans anslutning i Trelleborg. Det finns fördelar med att flytta E6:an, Albäcksområdet skulle kunna utvecklas och kustremsan skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Samtidigt finns det nackdelar i form av ökad trafik nära skolor samt en ökad belastning längs Hedvägen. De förslag som nu föreligger tillvaratar inte de möjligheter som finns. Istället för att flytta infarten blir det en infart till. Då har fördelarna med en ändrad infart försvunnit. Vi vill att infarten flyttas längre västerut så att de kommer bort från Bäckaskolan och Fågelbäckskolan. Behovet av en ringled runt Trelleborg är avhängigt hur E6:ans infart löses och också hur trafiklogistiken i hamnen är upplagd. Så länge hamntrafiken måste komma till färjorna västerifrån är det inte stor mening att leda trafiken runt stan.

Kulturpolitik

Kultur är en mänsklig rättighet som har ett eget värde. Kultur befrämjar personlig kunskap och utveckling som är viktig för delaktighet och demokrati. Kultur speglar en samhällsutveckling och skapar debatt och diskussion kring viktiga frågor. I dagens kultur betyder mångkulturen mycket för förnyelse och integration.

Kultur skall vara tillgänglig för alla. Plånboken skall inte styra och kulturen skall nå ut till stadsdelar och bostadsområden. Kulturutbudet skall präglas av både tradition och förnyelse, liksom av satsningar på bredd och elit, på både amatörer och proffs.

Ett rikt och dynamiskt kulturliv gör Trelleborg till en bra stad att leva och arbeta i.

Satsa på avgiftsfria museér och pedagogiska verksamheter i samarbete med skolorna. Utveckla verksamheten på Axel Ebbes konsthall.

Gör biblioteken till kulturcentra med satsningar på nya medier.

Utökat stöd till teatergrupper och teaterföreningar. Satsa på en scen för musik där amatörer och proffs kan ha konserter.

Gör Grand till en kommunal biograf med ekonomiska och tekniska möjligheter för olika typer av filmaktiviteter. Gör Grand till en digital biograf. Satsa på en kommunal film och mediaverkstad med pedagogisk verksamhet. Gör Antirasistiska Filmdagar till ett permanent arrangemang.

Inga eller låga avgifter för musikskolan.

Ge kultursekreteraren och verksamheten på Parken mer resurser för sin utveckling.

Bostadspolitik

En god bostad till en rimlig kostnad är en grundläggande social rättighet och skall vara en del av välfärdspolitikens mål. En bra bostadspolitik ska motverka marknadskrafternas spekulation och exploatering av de boende. Bostadspolitiken skall utgå från medborgarnas behov och lika värde. Bostadspolitiken skall motverka den ökande segregationen. Samhället bör skaffa sig ett inflytande över byggprocessen för att göra det möjligt att bygga till rimliga kostnader och miljövänligt

Bygg nya hyresrätter och bygg små billiga lägenheter för ungdomar. Blanda hyresrätter och bostadsrätter i nya områden och blanda olika typer av fysisk bebyggelse i nya områden. Experimentera med kooperativa ägandeformer och kollektivhus. Bygg gemensamhetslokaler i alla nya områden.     Prova olika former av brukar och boendeinflytande. Bygg bostäder anpassade för äldre och handikappade

Främja ekologiskt byggande för hållbarhet och god miljö. Alla nya områden skall anpassas till och planeras utifrån möjligheter till en god kollektivtrafik.

Gör Trelleborgshem till ett bostadspolitiskt verktyg med tydliga ägardirektiv och en stark ställning på bostadsmarknaden.

Ta fram ett bostadsförsörjningsprogram för kommunen. Starta en bostadsförmedling.

Gör STADEN MOT HAVET tillgängligt för alla trelleborgare

Ekonomi

Den kommunala ekonomin i Trelleborg är god, samtidigt är behoven stora. En god kommunal ekonomi bygger på en god hushållning. Utgifter skall ständigt ifrågasättas, men besparingar leder inte alltid till en förbättrad ekonomi, åtminstone inte långsiktigt. Det måste finnas utrymme till investeringar, och det inte bara i form av byggnader och liknande utan även i verksamhetens kvalitet genom personalförstärkningar. En budget är en ekonomisk planering som också innebär en utfästelse kring hur verksamheten skall utformas och vilken kvalitet som kan förväntas. Denna verksamhetsplanering är minst lika viktig som den siffermässiga planeringen. Att uppfylla en budget är inte bara att ha kontroll på intäkter och kostnader utan också att leva upp till det som utlovats kring verksamhetens innehåll, båda dessa delar är viktiga.

Så långt vi kan bedöma finns det ingen anledning att ändra den kommunala skattesats vi har för närvarande, varken uppåt eller nedåt.

Vi kommer inte att medverka till att lägga ut kommunala verksamheter på entreprenad.

Miljö

Det är viktigt att miljöarbetet sker lokalt och med lokal kunskap och förutsättningar. All miljöpåverkan – även de globala miljöproblemen – har ett lokalt ursprung. Därför är det på det lokala planet man bäst angriper dessa problem. Agenda 21-arbetet är viktigt och nödvändigt och måste fortsätta. Vi vill att det arbetas fram en lokal handlingsplan för Agenda 21 i Trelleborg. Det är också viktigt att kunskaperna i miljöfrågor förbättras, att förståelsen för nödvändigheten av miljöarbetet ökar. En bra information och utbildning är därför av stor vikt. 

I Trelleborg har mycket av miljöproblemen sitt ursprung i trafiken. Det är nödvändigt att begränsa privatbilismen och bygga ut kollektivtrafiken, det är också nödvändigt att föra över godstrafik från landsväg till järnväg. Vi vill utnyttja vänortssamarbetet med Sassnitz så att gemensamma krav ställs på miljöanpassade transporter. Hamnavgifterna bör anpassas så att färjorna uppmuntras till att använda mer miljövänligt bränsle.

Åtgärder för att få samtliga hushåll anslutna till de kommunala reningsverken är en angelägen miljöåtgärd. Anslutningsavgifterna måste därvid hållas på en rimlig "tätortsnivå".

Ett utökat producentansvar för förpackningar/avfall är viktigt. Men kommunen har också ett ansvar och måste se till så att källsorteringen fungerar heltäckande och att det finns avfallsplaner i kommunen och på industrierna. Möjligheterna till sopsortering måste förbättras. Det är viktigt att vi i avfallssammanhang tar tillvara resursen biogas. Biogas kan med fördel användas både för el- och värmeproduktion, den kan också användas som drivmedel i fordon.

En god miljö i kommunen förutsätter att alla tar sitt ansvar. Detta gäller inte minst jordbruket. En allt för stor användning av bekämpningsmedel och gödning rubbar balansen och hotar miljön. Genom anläggning av våtmarker och plantering av lövskog förbättras miljön samtidigt som områden kan bli attraktiva för natur- och friluftsliv.

Kommunen bör, för de egna transporterna, söka hitta så miljövänliga alternativ som möjligt, elbil kan vara ett alternativ. I all kommunal upphandling bör miljöaspekterna ges ett större utrymme.

Vi vill starta försöksverksamhet i någon skola/förskola med KRAV-odlade livsmedel.

Vi vill arbeta för miljöcertifiering av skolor.  

Energi

Grundläggande för arbetet med energifrågorna är övergången till ett hållbart ekologiskt samhälle. Det allra bästa sättet att lösa energifrågan är naturligtvis att minska konsumtionen av energi, därför måste energisparande åtgärder prioriteras. Vi måste utveckla och satsa på alternativa energikällor såsom ved, flis, biobränsle, sol och vind. Sopförbränningen måste vara effektiv och miljövänlig. Vi är positiva till en utbyggnad av fjärrvärme.

Vindkraft bör ges ett större utrymme. Kommunen kan här medverka till att så sker. Vi vill minska på de restriktioner för en vindkraftsuppbyggnad som kommunen har satt upp i översiktsplanen. Vi vill uppmuntra en utbyggnad inte sätta upp hinder. Vi måste arbeta mycket mer för att hitta områden där vindkraft i betydligt större grad än idag kan etableras.

Skola

Trelleborgs skolor har målet att bli en "spjutspetsskola". Det är en inriktning mot ett mer integrerat arbete mellan skola och socialtjänsten och ett arbetssätt med tätare kontakter mellan skolan och hemmet. Det är också en ambition att kraftigt förbättra skolans resultat.

Ambitionen att utveckla Trelleborgs skolor är värd att behålla, men det krävs att tillräckliga resurser kan skapas för att ambitionen ska vara möjlig att uppnå. Det är också viktigt att förändringsarbetet utvärderas och följs upp. Och framförallt, det måste bli en bättre dialog. Det är positivt att kontakterna med föräldrarna har utökats, men hur kan det göras bättre och mer effektivt? Ambitionerna måste ges de resurser som krävs för att spjutspetsskolan också ska få präglas av arbetsglädje och stolthet hos personalen. Visst måste det vara något att gemensamt sträva efter?

Lokalbehovet är stort och akut, därför är det nödvändigt att snabbt bygga om och bygga ut. Det är också viktigt att skapa en bra och stimulerande arbetsmiljö för elever och personal.

Den ökade efterfrågan innan förskolan som följer av befolkningstillväxten måste mötas med satsningar på personal och lokaler. Kvaliteten i omsorgen får inte bli eftersatt bara för att behoven ökar, personaltätheten inom förskolan måste successivt bli bättre. 

Skolmat och skolskjuts skall vara gratis både i grund- och gymnasieskola, det senare är en rättvisefråga för dem som inte bor i tätorten. Varje barn skall ha rätt till tre hälsoundersökningar av läkare under sin grundskoletid för att upptäcka och motverka ohälsa.

Barnomsorg och skola skall även i fortsättningen bedrivas i kommunal regi, inte dräneras på resurser av s k "privata alternativ".

Det ska finnas möjlighet till olika arbetssätt inom skolan. Pedagogiska idéer ska kunna prövas och utvecklas.

Studieförbunden spelar en viktig roll för folkbildning, kultur och den demokratiska processen. I samarbete med kommunen, men med bibehållen integritet, skulle denna roll kunna utvecklas, inte minst så att demokratin fördjupas. En levande demokrati förutsätter ett levande engagemang, att det finns ett utrymme för det demokratiska samtalet.

Fritid

Vi måste arbeta för att utbudet av olika arrangemang i kommunen blir större. Som det är idag finns det ett flertal grupper av ungdomar utan fast plats för sin verksamhet. 

Satsa på barn och ungdomars möjlighet att skapa en kulturinriktad fritid.

Mer stöd till ungdomsidrotten och föreningsverksamheten för ungdomar/barn. Koppla stödet till ett ansvar att bedriva integrations-, jämställdhets och drogförebyggande arbete. Föreningarna ska inte betala avgift för de kultur- och fritidsaktiviteter som sker i kommunala lokaler.

Låt Anderslöv få ett friluftsbad som sedan

Översiktsplanen – stolt presenterat av M och S

Bengt Gunnarsson (m) skriver i insändare i TA 3/8 att samtliga partier i kommunstyrelsen är lika delaktiga i det förslag till översiktsplan som har tagits fram. Gunnarsson sitter inte i KS och är möjligen därför inte uppdaterad. Förslaget till översiktsplan finns dock på Trelleborgs kommuns hemsida och om Gunnarsson hade tittat där, hade han redan i inledningen kunnat läsa följande: "Kontinuerliga möten har skett med kommunstyrelsens presidium, kommunalråden Egil Ahl och Lars Christiensson, som utgjort en operativ styrgrupp för planeringsarbetet." Ahl är socialdemokrat och Christensson är moderat om inte Gunnarsson känner till detta. 

Under senare år har ett antal planer arbetats fram där avgränsningen mellan planerna har varit otydlig. Vi i vänsterpartiet har sedan länge krävt en översyn av nuvarande översiktsplan. Detta för att uppfylla de krav som faktiskt är lagstadgade, där tanken väl är att skapa en bred diskussion kring planfrågorna, för oss den enda möjligheten att få insyn i Ahls/Christenssons arbete.  

På kommunstyrelsens möte 29/6 fick vi en genomgång av det material som M, S och konsulterna arbetat fram. Vi fick del av materialet ett par dagar före mötet och hade därför naturligtvis inga möjligheter att arbeta fram ett alternativt förslag. Däremot såg vi det som nödvändigt att förslaget nu kom ut till medborgarna, och också till oss i oppositionen för synpunkter (till vilka jag återkommer senare). Därför ställde vi oss bakom att planen ställdes ut.  

Jag hoppas att så många medborgare som möjligt tar chansen att lämna synpunkter, när nu översiktsplanen äntligen har kommit ut från den Ahlska/Christenssonska "tankesmedjan".  

Mats Sjölin Vänsterpartiet Trelleborg

Nedan ser du de frågor som har ställts och de svar som Vänsterpartiet Trelleborg har lämnat angående skola, miljö, skatt, kultur, bostäder, politikerarvoden, arbetslöshet, friår och Region Skåne.

1. Hur ser det ut i kommunens skolor i framtiden om ditt parti får bestämma?

Vi vill att skolans utveckling sker i nära samspel med personalen, att deras kunskaper och engagemang tas tillvara. Det behövs mer personal till skolan, framförallt i de lägre åldrarna. Barngrupperna måste minska i förskolan. Skolmaten behöver ses över ur näringssynpunkt. I takt med utbyggnaderna i kommunen måste också nya skolor och förskolor planeras in. Vi vill att skolan ska vara en kreativ och tillåtande arbetsplats där nya arbetsformer prövas och där pedagogiken utvecklas. Det ska vara en skola för alla, utan vinstintressen.

2. Vad vill ditt parti göra för att värna miljön i kommunen?

Vi vill förbättra kollektivtrafiken så att fler får möjlighet att avstå från att köra bil. Vi ser Pågatågstrafik som en viktig del i detta, men anser att de förslag som nu föreligger måste ändras så att trafikutbudet blir bättre. Utsläppen från färjetrafiken måste begränsas. Vi säger nej till etablering av storskalig externhandel. Vi vill att kommunen tar fram lokala miljömål, vi motionerade om detta redan 2002 men ännu har inget hänt. Vi vill att cykelvägnätet byggs ut.

3. Vill ditt parti att den kommunala skatten höjs, sänks eller ligger kvar på samma nivå som nu? Varför?

Vi räknar med att en oförändrad skatt ger tillräckligt utrymme för de nödvändiga förstärkningar som behövs inom skolan, vården och omsorgen.

4. Vad vill ditt parti göra för att skapa ett levande kulturutbud i kommunen?

Kultur är en mänsklig rättighet med eget värde som främjar kunskap, utveckling, delaktighet och demokrati. Mångkulturen främjar förnyelse och integration. Utbudet skall präglas av tradition och förnyelse, bredd och elit och vara tillgängligt för alla. Ett rikt, dynamiskt kulturliv berikar Trelleborg.

Satsa på avgiftsfria museer och pedagogisk verksamhet i samarbete med skolorna. Utveckla Axel Ebbes konsthall. Gör biblioteken till kulturcentra med nya medier. Utökat stöd till teatergrupper. Satsa på en musikscen. Inga/låga avgifter för musikskolan. Satsa på en kommunal film-/mediaverkstad med pedagogisk verksamhet. Gör Grand till en kommunal bio. Permanenta de Antirasistiska Filmdagarna. Utveckla Parkens verksamhet.

5. Hur bör man göra för att se till att alla kommunens invånare har en bostad som passar dem och som de har råd med?

Konkurrensen måste öka inom bygg- och byggmaterialbranschen. Samhället bör ges inflytande över byggprocessen så det byggs miljövänligt och till rimliga kostnader. Ta bort fastighetsskatten för hyreshus. En bra bostadspolitik ska motverka spekulation och ökande segregation. Utgå från medborgarnas behov och lika värde!

Det behövs mer hyresrätter, billiga lägenheter för ungdomar och bostäder anpassade för äldre och handikappade. Blanda hyres- och bostadsrätter i nya områden. Utveckla boendeinflytandet. Främja ekologiskt byggande för hållbarhet och god miljö.

Gör Trelleborgshem till ett bostadspolitiskt verktyg med tydliga ägardirektiv. Ta fram ett bostadsförsörjningsprogram för kommunen. Gör STADEN MOT HAVET tillgängligt för alla trelleborgare.

6. Vad anser ditt parti om kommunens nuvarande politikerarvoden?

Politikerarvodena har höjts alltför kraftigt under de senaste åren. Efter förra valet träffade M och S en uppgörelse där de delade på de ledande posterna och samtidigt lät arvodena rusa i höjden. Vi ville minska denna höjning med ca 1 mkr/år så att det istället motsvarade en normal löneutveckling, men blev nerröstade i kommunfullmäktige. Vi kommer att fortsätta att hävda vår linje att politikerarvodena ska återställas till en lägre nivå och att den politiska organisationen bör ses över och göras effektivare. M och S har varit ansvarslösa i denna fråga.

7. Hur ska man bära sig åt för att skapa arbeten för unga arbetslösa inom kommunen?

Arbetslösheten beror till stor del på övergripande politiska beslut. Den ekonomiska politik som S, V och Mp har enats om har varit framgångsrik men kan bli än mer offensiv. Full sysselsättning bör bli ett mål för den ekonomiska politiken.

Det är ett samhällsekonomiskt slöseri att ungdomar går arbetslösa när det finns eftersatta behov inom kommunen. Av många skäl vore det klokare att anställa fler ungdomar och förbättra servicen.

Det behövs fler praktik- och lärlingsplatser samtidigt som anställningsformerna ska vara trygga.

Utveckla skolan så att fler studerar vidare. Förbättra kollektivtrafiken för att vidga arbetsmarknaden. Bekämpa diskrimineringen av invandrarungdomar.

8. Vad anser ditt parti om att ha möjlighet till att ta ut friår för kommuninvånarna?

Vi ser positivt på möjligheten att ta ut friår. De utvärderingar som har gjorts pekar mot att det är en väg att gå för att bereda plats på arbetsmarknaden. På längre sikt och utifrån de ekonomiska förutsättningarna, vill vi också prioritera en arbetstidsförkortning. Med en generell och stegvis sänkning till 6 timmars arbetsdag ökar jämställdheten och livskvaliteten för samtliga.

9. Hur ser ditt parti på Region Skåne? Vilken roll bör regionen ha i förhållande till kommunen?

Det kommunala självstyret är viktigt, en levande demokrati förutsätter att beslut tas så nära brukaren som möjligt. Vissa frågor såsom sjukvård, trafik, kultur och regional samhällsplanering hanteras dock bättre på en mer övergripande nivå. Ett kommunövergripande forum borde ha lättare att förbättra effektivitet och kvalitet inom sjukvård och större förutsättningar att styra samhällsresurserna med miljöhänsyn och så att den regionala balansen gynnas.

Gå till bildgalleriet:

 https://www2.vansterpartiet.se/trelleborg/galleri.asp

VAL TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE