Sverigedemokraternas framgång är ett stort bekymmer för demokratin. För fyra år sedan var vi bedrövade över att de kunde komma in i kommunfullmäktige utan en kommunal valrörelse och med ett kommunalt program som i princip enbart handlade om invandring och de problem man ansåg utgick därifrån.

Vi trodde nog att deras framgång den gången skulle vara hastigt övergående. Uppenbarligen underskattade vi de mörka krafter som kan lockas fram med ett främlingsfientligt budskap. Vi underskattade också betydelsen av att åstadkomma något när man har blivit invald. Att Sverigedemokraterna har varit passiva i kommunfullmäktige under de fyra år de har suttit där har inte utgjort ett hinder för att de nu ska nå en kraftig framgång. 

Sverigedemokraternas framgång med fem nya mandat är djupt tragisk men knappast en missnöjesyttring eftersom majoriteten bara tappade ett mandat, medan oppositionen tappade fyra mandat. Skulle det vara proteströster mot de styrande borde detta drabba dessa styrande mer än oppositionen. Det är snarare en allmän högervridning där S och V tappar 5 mandat och där M och SD växer med 7 mandat. Vänsterpartiet åkte därmed ur kommunfullmäktige efter att ha suttit där i 8 år. Det innebär inte att behovet av partiet försvinner. Tvärtom har väl aldrig detta behov av en motkraft varit större än nu. Under de kommande åren finns det en stor uppgift i att bekämpa den växande rasismen. Det handlar om att slå hål på de myter och fördomar som uppenbarligen har en stor utbredning i befolkningen. Vi kommer att arbeta vidare med detta liksom vi kommer att arbeta vidare med andra frågor kring rättvisa, solidaritet, demokrati och miljö. När vi nu hamnar utanför de beslutande församlingarna är det i alla fall bra att vi lyckades genomdriva att det är möjligt att lägga medborgarförslag till kommunfullmäktige!

Vi kommer tillbaka!

Uppdaterades: 21 sep 2006