Nedan en insändare, inskickad den 17 november till TA:

Replik på Carolin Dahlmans debattartikel den 5 november ”Ge nyanlända spark i baken”.

Integrationen har varit eftersatt i 8 år vilket redan har resulterat i spänningar runtom i miljonprogrammen. Så är verkligheten.

Det är första gången en liberal erkänner att människors tid har slösats bort i t ex fas 3. Meningslöst om något och endast gynnsamt för företaget som ansvarar för aktiviteten. Lotssystemet har även det endast gynnat ett privat företag; det är ett osolidariskt system som sätter allt annat än människan i centrum. Även om en deltagare väljer att byta lots är det fortfarande företaget som står i centrum – allt för att belöna det privata initiativet helst med så lite granskning som möjligt.

Arbetsförmedlingen har givits verktyg av Alliansen som bevisligen aldrig satt människan i centrum. Resurserna har varit små, få människor har klarat sig utan stöd från samhället. Ett incitament att komma igång är att från början ha tak över huvudet, mat på bordet och tillgång till sjukvården. Inte blir samhället hjälpt av fler hemlösa – det om något kommer kosta mycket. Sen är det osolidariskt och strider mot människors rättigheter; det är respektlöst. Människor som inte kan bidraga till samhället blir inte lata, de drabbas av hopplöshet och kanske rent av apati.

I USA eftersträvar republikanerna att alla får klara sig bäst de kan vilket resulterat i stora sociala klyftor där alla inte har tillgång till sjukvård, bra utbildning och tak över huvudet. Tänk om Sverige skulle ha samma antal hemlösa i proportion till invånarantal som USA. Det skulle kosta så mycket att ingen regering kan undvika att höja skatterna.

Att vilja ge någon en spark där bak är uttryck för bristande empati och verklighetsförankring. Det lutar sig så kraftigt åt SD:s retorik att det är förvånande att det använts.

Birgitte Jensen

Vänsterpartiet Trelleborg

Uppdaterades: 06 dec 2014