Hanna Löfqvists Första maj-tal

"Dom bombade den centrala grönsaksmarknaden i Gaza city för två timmar sedan. 80 skadade, 20 döda, alla fördes hit till Shifasjukhuset. Hades! Vi vadar i död, blod och kroppsdelar. Massa barn. Gravid kvinna. Jag har aldrig upplevt något så fruktansvärt. Nu hör vi tanks. Skicka vidare. Gör något. Gör mer! Vi lever i historieboken nu, alla!"

Kamrater, mötesdeltagare: Orden kommer från den norska läkaren Mads Gilbert. Hans SMS nådde ut från belägringen och blev ett avgörande vittnesmål som spreds från mobil till mobil världen över.

År 2009 inleddes med ett massmord, en planerad massaker, på den palestinska befolkningen i Gaza. Israel attackerade med berått mod människor, boendes på en landremsa, som kan liknas vid världens största utefängelse; där vatten, luft och markgränser är stängda mot omvärlden och bevakas av israeliska posteringar. Det är så en apartheidstat talar. 1300 palestinier mördades och flera tusen skadades för livet.

Kamrater: Vi var många som samlades under årets första månad för att visa vår avsky mot Israels krigföring. Vi var många som demonstrerade, agerade och skanderade på gator och torg runt om i Sverige, i Europa, i hela världen. När övergrepp och krigsbrott sker – om än med starka allierade vid sin sida – kan vi inte stå stilla vid sidan av och säga att vi inget visste, att vi inget kunde göra. Vi glömmer inte. Må dessa krigsbrott för alltid bli ihågkomna, må de skyldiga ställas inför rätta!

Kamrater, det är vår skyldighet att sätta ner foten, att agera, att protestera, att bojkotta den makt – var helst i världen den befinner sig – som vill kolonisera, plundra och utplåna för att själv stärka sina positioner. Kapitalet tar till vapen och kallar det för försvar. Aggressiva stormakter invaderar och kallar det för fred. Men vi vet bättre än så.

Kamrater och fredsvänner, det är i tider som dessa vi måste göra motstånd! Det är i tider som dessa som vi måste ifrågasätta den rådande världsordningen, den ordning som alltid ser till att det är den med fetast plånbok som vinner. Den ordning som gör att en liten elit sätter våra liv på spel, allt för att säkra sina egna tillgångar och som gör att man kan begå krigsbrott utan att bli ställd inför rätta, den ordning som gör att det är skillnad på folk och folk. Den ordning som gör att marknadens frihet och konkurrensens överhöghet alltid gå före den lilla människans behov. Den ordning som gör att vinstintressen går före den stora massans behov och som gör att miljö och klimat får ge vika för industrin.

Denna ordning kallas för kapitalism och – kamrater, mötesdeltagare – denna ordning är inne i sin största kris någonsin. Det är nu vänsterns uppgift att en gång för alla visa det absurda i att låta marknaden och vinstmaximering styra samhällsutvecklingen. Det är vänsterns uppgift att visa på alternativen, det är vänsterns uppgift att visa att vi är många och starka, att vi finns som politisk kraft att räkna med. Det anstår oss inte att göra oss mindre än vad vi är.

Det är livsnödvändigt att organisera och protestera mot de groteska orättvisor som följer med i kapitalismens kölvatten. Det högern tjänar på – förlorar du på! Och omvänt gäller: det du tjänar på, förlorar högern på. Det är ett faktum att alla inte tjänar på en stark vänsterpolitik, men tillräckligt många för att utgöra en förkrossande majoritet. Låt det fåmannavälde som råder omvandlas till folkvälde. Låt oss ta tillbaka demokratin. Låt oss förenas över världen och ta det tillbaka! Och kom ihåg: det är rätt att göra motstånd!

Kamrater. Vi har fått höra från borgarnas sida att det råder en vargavinter, att två skitår är att vänta. Den ekonomiska krisen är ett faktum. Arbetslösheten skjuter i höjden och många sömnlösa nätter har gått åt för att försöka tänka ut vad man ska göra nu, när inkomsten försvinner fast räkningarna och lånen på huset ska betalas, höstjackan ska inhandlas till lillkillen och gympadojorna till den största.

Och många är vi som blivit varslade, uppsagda eller har en närstående som blivit av med jobbet, som blivit utförsäkrade från sjukförsäkringen, som står utanför A-kassan, som står utan försörjning. Desperationen tilltar och för många blir socialen den sista utvägen.

Vi har en regering som hellre sänker skatter och omfördelar till de redan välbärgade. Vi har en regering med en hästsvansad finansminister som hellre tar från dom fattiga och ger till dom rika. Vi har en regering som hellre ser pigor i hemmen än vårdbiträden i sjukvården. Det vi äger gemensamt, det som vi solidariskt lagt ihop till för att folk ska kunna få tillgång till skola, sjukvård, barnomsorg och boende, har rekordsnabbt raserats.

Borgarna har precisionsbombat den svenska modellen och mottot "av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov", är mer avlägset än på länge. Istället ska man tävla mot varandra, och den som pallar längst arbetsdag till lägst timpenning vinner. Människa har kommit att ställas mot människa, och rovdriften med våra resurser är ett faktum. För sådan är den, kapitalismen. Och det är därför vi bekämpar den. Det är därför det är rätt att göra motstånd.

Kamrater: Att ha ett arbete, ett jobb att gå till och en lön att leva på är det mest självklara och grundläggande för varje människas tillvaro. Men det räcker inte bara med ett jobb att gå till, det måste finnas fackliga rättigheter kopplade till ditt jobb. Det måste finnas starka fackföreningar för att flytta arbetstagarnas positioner framåt. Det måste finnas starka fackföreningar som slåss för din lön, din arbetsmiljö, dina rättigheter. Det måste finnas en fackföreningsrörelse som tar ställning för arbetstagarna.

Och just därför, kamrater och mötesdeltagare, är facken under attack. Just därför har borgarna från dag ett sett till att strypa fackföreningarnas styrka. En fackförening är aldrig starkare än summan av sina medlemmar. Ju färre medlemmar, desto svagare blir fackföreningsrörelsen. Desto starkare blir arbetsgivaren. Desto starkare blir högern. Desto starkare växer sig kapitalet.

Kamrater och mötesdeltagare, det är även mot detta, dags att göra motstånd. Det är hög tid att försvara och kämpa för våra fackliga rättigheter, för den dag då fackens styrka är tillintetgjord, den dag är också du förlorad. Det gäller att komma ihåg att grunden till andra styrkeförhållanden i världen, till en bättre tillvaro, i mångt och mycket består av facklig kamp. Det är bara så vi kan öka den anställdes makt på arbetsgivarens bekostnad och utmanövrera kapitalet.

Kamrater, vi behöver fler jobb. Vi behöver bättre jobb! Vi behöver en offensiv ekonomisk politik som gör det möjligt att anställa människor. Vi behöver en offensiv ekonomisk politik som fördelar. Vi behöver en politik som vågar lyfta blicken, som i klimat- och finanskrisens spår, vågar prioritera bortom marknadens överhöghet och konkurrensens böner. Vi behöver en röd politisk kraft som förstår att det är gröna jobb som gäller, som förstår att samtidigt som varsel efter varsel annonseras, smälter glaciärernas isar. Samtidigt som folk världen över blir arbetslösa och övertaliga, hettas jorden upp. Samtidigt som fackföreningarna motarbetas av högerpolitik, håller hela ekosystem att kollapsa.

Kamrater: Det gäller att se att vi står inför oerhörda utmaningar. Det gäller att förstå att vi måste rädda jobben. Det gäller att förstå att vi måste rädda världen. Det gäller att förstå att vi måste göra det här samtidigt. Det gäller att förstå att vänstern här har en oerhörd uppgift att fylla.

Just därför kräver Vänsterpartiet:

– Investeringar i välfärd och klimatsatsningar

– Extra resurser till arbetslösa, sjuka, studerande och barnfamiljer

Just därför kräver Vänsterpartiet:

– Offentliga satsningar mot ungdomsarbetslösheten, genom utbildning och stödåtgärder

Vi kräver att motsvarande en procent av BNP går till klimatåtgärder och att vi måste minska utsläppen i Sverige med 45 procent till 2020.

Kamrater. Söndagen 7 juni är det EU-parlamentsval. Det är ett undanskymt val med lågt valdeltagande i alla EU:s medlemsstater. Se till att bryta den trenden! Se till att ge högern en match, se till att Sverigedemokraterna inte får en promenadseger in i parlamentet, se till att utnyttja din röst. Det är enda dagen på hela året som din röst väger lika mycket som hans med fet plånbok.

För – kamrater – EU-parlamentet är tyvärr inget Kalleankaparlament. Oavsett vad vi tycker om det så är det ett faktum att mer och mer makt förflyttas från oss till Bryssel: Från Sveriges riksdag till EU-parlamentet. Från dig till EU.

Om du tycker att EU verkar vara ett rubbat projekt som slukar pengar, att EU inte är något för dig, att EU svävar långt där borta i rymden och verkar dumt och avlägset, är det dags att vakna.  Om du tycker så – JUST DÄRFÖR SKA DU GÅ OCH RÖSTA! Just därför ska du ta dig till vallokalen 7 juni. Just därför borde du lägga din röst på ett parti som fortfarande ser nyktert på hela EU-projektet. Som förenar EU-kritik med vänsterpolitik. Som kämpar för jobben, klimatet och demokratin. Som kämpar för mer av allt det – vänster ut. Ett sådant parti – kamrater och mötesdeltagare – är Vänsterpartiet.

Låt oss dock vara tydliga: Samarbete mellan stater och människor är livsnödvändigt. Något annat är inte civiliserat. Frågan man bör ställa sig är hur detta samarbete ska se ut. Ska det vara jämbördigt samarbete mellan stater och individer eller ska man bestämma över huvudet på oss?

Jag vill påstå att EU är vår tids Kreml. Det är ett maktfullkomligt, slutet projekt som lever över sina egna tillgångar, som berikar sig självt på sina invånares bekostnad. EU har stormaktsambitioner.

Kamrater, EU bygger dessutom murar mot omvärlden och tusentals är dom som med skrangliga båtar från nordafrikas kust förlist och omkommit då dom tagit sin flykt till något dom trodde kunde ge dom en bättre tillvaro. Många är dom som i desperation drunknat vid EU:s gränser och många är dom som sänts tillbaks till en säker död. Kamrater, det är inte människovärdigt. Det får inte ske i vårt namn. Vi måste riva murarna mot omvärlden, vi måste visa att världen är mycket större än så här. Att världen är mycket större än det EU vi är instängda i.

Inte nog med att EU är en fästning mot omvärlden, det är också en gubbhylla utan dess like. Det är rika, vita män med slips och kostym som äger stället. Senast i raden av alla dumheter är att man vill bestämma över föräldraförsäkringen – eller mammaledigheten, som man kallar det inom EU. Om det förslaget skulle gå igenom betyder det för svensk del att mammorna blir hemma mer med barnen och papporna mindre. EU vill också harmonisera skilsmässoreglerna, vilket riskerar att föra jämställdheten tillbaka till femtiotalet. Kamrater, det är inte acceptabelt – låt oss ge dessa reaktionärer en fight!

EU påverkar oss alla och oavsett vad vi tycker om det, är det en arena där makt finns. Och där makten finns måste vänstern finnas. Om inte vi finns på plats lämnar vi öppet för högern att härja fritt. Det är inte ett alternativ. Just därför vill vänsterpartiet skicka folk som kan:

– försvara den svenska modellen på arbetsmarknaden

– som kan bekämpa gubbväldet inom EU

– som kan kämpa för en rättvis klimatpolitik

– som kan kämpa och strida för en solidarisk flyktingpolitik, istället för att bygga murar

Kamrater: Skicka fler EU-kritiker och feminister till Bryssel!

Gå och rösta den 7 juni!

Länge leve motståndet.

Tack för ordet.

 

Kopiera länk