Månad: oktober 2007

Debatten som försvann – eller partiet som gömde sig i busken

Skrivet av den 28 oktober, 2007. Postad i Okategoriserade.

I ett antal insändare, tre till antalet, har vi angripit SD:s politik. SD är ett parti som bygger sin politik på att vara emot det mesta – och framförallt allt som verkar främmande och stör den Sörgårdsidyll man vill drömma sig tillbaka till. Merparten av de personer som har röstat på SD är troligen inte rasister eller islamofober. Sett till väljarkåren kan SD säkert betraktas som ett arbetarparti. Politikens innehåll är dock så långt från traditionella arbetarvärderingar om solidaritet och alla människors lika värde som man kan komma. Det hade varit intressant att få Sverigedemokraternas egen syn på sitt parti och den politik man vill genomföra – men tyvärr tycks SD välja att inte bemöta den ganska hårda kritik vi har haft mot SD. Kanske har man gjort bedömningen att vi i huvudsak har rätt i den bild av SD som vi förmedlar och att det i så fall är bättre att dra sig ur en debatt man ändå kommer att förlora.

Vill man läsa ytterligare om SD finns en intressant artikel på Veckobladets hemsida (https://veckobladet.info/artiklar_webb/2007/071026/sd.html). Det är Sten Henriksson som, i en första artikel av två, bl a skriver: "Man kan säga att sd har övertagit Dansk Folkepartis framgångsrecept: fånga upp det missnöje som uppstår ur globaliseringen och uppbrotten från välfärdsstaten och placera invandringen i centrum som orsak till alla problem och en restriktiv invandringspolitik som lösningen på det hela. Ta över socialdemokraternas sociala politik, utom vad gäller synen på invandrare, och kör i övrigt en allmän folklig, nationell, kulturkonservativ politik och betona familjevärden etc." Artikeln är väl värd att läsa i sin helhet och det ska bli spännande att läsa del 2 där Sten H utlovar att skriva om hur man bäst bemöter Sverigedemokrater.

Burmamanifestation

Skrivet av den 11 oktober, 2007. Postad i Okategoriserade.

Vi, de politiska partierna i Trelleborg, stödjer det burmesiska folkets kamp mot förtryck. Med fasa har vi sett hur militärjuntan brutalt har slagit ner fredliga protester, hur demonstrerande munkar har fängslats, torterats och tystats. Aung San Suu Kyi, fredspristagare men också politisk fånge i dagens Burma, uppmanar "Använd er frihet till att främja vår". Det är vårt ansvar och vår plikt att följa denna uppmaning.

Världen runt har protester mot militärjuntan vuxit fram. Resolutioner har antagits till stöd för Burmas folk och med kraftfulla fördömanden av den burmesiska regimen. Dessa protester måste fortsätta och trycket på militärjuntan måste öka. Vi har denna möjlighet och också en skyldighet att fortsätta protesterna, detta saknas för det burmesiska folket.

Burmas befolkning måste få hjälp. Inte minst nu, i den fruktansvärt utsatta situation som har uppstått. Vi som lever i demokrati med möjlighet att agera måste skärpa tonen. Det går inte att vänta och se vad som händer, vi måste reagera.

Därför kräver vi att regeringen, genom EU, FN, och i alla andra sammanhang aktivt agerar för att öka trycket på militärjuntan i Burma. Sverige kan och bör ta initiativ till internationella samtal om Burmas framtid. EU:s nuvarande sanktioner måste skärpas och riktas mot militärjuntans ekonomi. Det är hög tid att snarast införa kraftfulla handelssanktioner mot Burma. Den demokratiska oppositionen i Burma behöver vårt stöd.

SD en gång till

Skrivet av den 11 oktober, 2007. Postad i Okategoriserade.

I två tidigare debattartiklar har vi pekat ut Sverigedemokraterna som ett bakåtsträvande och främlingsfientligt parti. När Per Klarberg (PK) nu svarar den 4/10, bemöter han inte vårt angrepp på en enda punkt! Kanske borde man vara förvånad, men egentligen är det ju ganska logiskt, för vad skulle han kunna komma med?

PK väljer istället att skriva om en SD-motion från 2003 med förslaget om att ordna en upplysningskampanj i skolorna om kommunismens brott. PK vill göra en poäng av att Vänsterpartiet gick emot den motionen, men undviker att berätta att så gjorde alla andra partier också! Det främsta skälet var att detta inte är en fråga som fullmäktige ska besluta om. Undervisningen följer skollagen och läroplanen, beslutade i annan ordning, och där finns värdegrunden angiven. Detta ska styra undervisningen, inte politiska beslut på kommunal nivå. Det skulle tvärtom vara väldigt farligt om tillfälliga politiska majoriteter skulle bestämma över skolans historieundervisning. Så tyckte eniga skol- och gymnasienämnder och i fullmäktige var det ingen förutom PK som gav motionen sitt stöd. Sedan är det en annan sak att skolan självklart ska undervisa om kommunistiska och andra totalitära regimers brott, men det sker redan utifrån läroplanens värdegrund.

Kanske finns det ett skäl till att SD inte vill acceptera läroplanens värdegrund som bas för undervisningen. Där kan man nämligen också bl a läsa att "Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser" samt att "Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald."

Detta kan jämföras med SD:s egen syn i dessa frågor: "Det finns inget exempel på ett mångkulturellt samhälle som fungerar. Själva uttrycket mångkulturellt samhälle är omöjligt. Mångkultur innebär ingen kultur. Det måste alltid finnas en kultur som är statsbärande eller ledande inom ett land eller område." En "statsbärande kultur" – ska politikerna också fastställa hur kulturen ska få se ut i SD:s samhälle? Vilka kulturyttringar vill SD förbjuda?

Irene Malmberg, Rolf Nilsson, Bo Nylander, Vera Pedersen, Mats Sjölin, Ninia Sävström, Mats Åstrand

Vänsterpartiet Trelleborg